Up to no good

åh
Vad jobbigt allt ska vara ibland.

Kan inte allt bara få vara bra nån gång? Måste det alltid finnas små problem som görs stora och som sabbar hela humöret och allt blir trist och surt?
Kan inte allt vara som det "ska" i mer än 1 dag, innan nån hittar ett problem som ska förstoras upp och aldrig vilja glömmas.

Jag har alltid försökt att vara så ärlig som möjligt mot folk och jag har alltid tyckt om när människor är ärliga mot mej.
Så när vissa bara slutar prata och istället är dryga och otrevliga blir jag fan frustrerad, när det inte finns en enda anledning till detta! Inte som jag vet om så snälla, säg nåt!

Jag är heller inte en person som tjatar på folk och bönar och ber om att dom ska gilla mej och vara med mej 24/7.

Om nån inte vill umgås med mej mer eller bara stör sej på mej, då tar jag avstånd och förvänta dej då inte att jag ska ta upp kontakten igen.

Jag vill inte vara i vägen för nån och jag vill heller inte att nån ska vara i vägen för mej.


(Jagvet att jag låter extremt bitter och gammal och allt sånt, men ibland kan man faktiskt känna sej sån!)


Slut på dåligt humör, solen är framme och det är posetivt som fan jallafall :D